Man kan tydligen inte låta kalla presidenter sköta bokföringen.

Vi har ett möte på jobbet, det är långt före lunch.

- Alltså, förlåt, luktar det ÖL härinne?

- Jaaa... nu när du säger det. Öl, vad konstigt?

- Är du säker... jag trodde att det var någons parfym?

- Va?

- Kan det vara min hudkräm, lukta här?

- Neeeej..

- JAG VET VAD DET ÄR, det är ju pärmarna här... vänta, johodå. Kvittona LUKTAR ÖL.

Och det konstiga var att sedan lyfte vi ut dom tjocka tjocka pärmarna med en miljard kvitton och lukten försvann.

Kvar var bara några av oss som liksom försökte... förklara hur det kunde gått till.

Någon riktigt, riktig godtagbar förklaring hade vi inte.

Annat än att det var väldigt varmt, och att det är... liksom gott med öl.

Gud finns överallt?

Min kusins son har haft en bra dag i skolan:

"I X:s skriftliga omdöme står det som ett utvecklingsmål i ämnet SO i åk 2: kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser. X nämner Rödluvan och vargen och Sagan om ringen."

Det skall tydligen kompletteras en del i utbildningen, men dom har lovat att hålla tyst om en del detaljer. Främst då att Gollum tydligen inte alls är en biblisk figur.