Internet i the impenetrable rainforest:

Nej, det är obefintligt. Vi har hittat en hotellägare, vi kan kalla honom Ian för det heter han, som har trådlöst. Av outgrundliga skäl, för här funkar inte ens mobiler.

Dealen är att vi hänger i baren och köper öl. Då får vi surfa. Men det är 90-tals långsamt.

Så man går inte precis tillbaka och redigerar eller rättar stavfel. Så det blir vad det blir.

Felstavat men exotisk och långväga.

"Look a hyena"

Jag: Det vore mycket coolare om vi nästan körde på en elefant i beckmörkret.

Tre minuter senare säger jag inte det igen.

Då stannar vi bilen kanske fem meter från en stor elefantrumpa.

Och lite senare vimsar tre flodhästar över vägen.

Efter ett dygn på resande fot är vi halvvägs.

Men det bästa är att vi lämnat rabiesvaccinet i läkarens minibar i Kampala.

Det hade bara varit för mycket att tänka på.

Vi skall åka bil i två dygn, och tänker på trafiksäkerheten;

Vi har tydligen ett första hjälpen kit med två örontops, tre bomullstussar och två eyepads. Perfekt.

Vid midnatt på Entebbes flygplats:

En svart man kliver ut ur mörkret.

Man: Ärr ni fråun Sverje?

J: Eh ja?

Man: Jhag ärr fråun Borås.

J: Vad gör du där?

M: Jhag jobbar på Voooolvo.

J: Hoppas du har jobbet kvar nu då.

M: Jhag harr semester. Fem dagah. Min mamma dog, nu tror jag min mamma skall dö.

J: Hoppas inte.

M: Ja, hoppas!

Jag: Alltså... vad konstigt det blev?

J: Tänk att han jobbar i Borås!

Vi har flugit i 13 timmar - är det inte ändhållplats när man landar?

Jag: Äntligen. Jag letar rätt på vaccinet, du ställer dig i visum kön.

Johan: Perfekt plats va, nästan ingen kö alls.

Jag: Eh, vänta nu - det står... Rwanda på den här blanketten?

Sedan springer vi tillbaka över landningsbanan, i det afrikanska kolmörkret.

Alldeles svettiga tillbaka på 20 D och E undrar vi varför det står Bryssel - Entebbe på biljetten.

Inte ett ord om Rwanda.

r 

05:45 messar dr Christin: Glöm inte hålla vaccinet kallt!

Tydligen skall vaccinet inte överstiga 8 grader. Såhär långt bra svara vi. Dvs. vi har klarat den till Bryssel. 

Ibland har man oddsen emot sig:

Det var en gång två tv producenter, tio kollin och en liten liten kylväska med kanyler och rabiesvaccin, som skulle resa till Uganda. 

Jonas om kärleken, 6:

Jag: Men fan nu åker jag till Uganda och sen åker du på rek och... vi kommer ju 

inte att ses på länge?

Jonas: Du menar för att vi ses ju inte 24 timmar om dygnet annars?

Tack Jonas!

Det var den bästa presenten. Och strax skall jag spela min första singel för dig. Häng Gud. Så blir det lite en present till dig också. Inköpt på Dolores i Göteborg, när det låg nästan vid Mölndalsvägen. 

Årets espressobryggare funkar!

Jag har hittat en plats. Jag har kopplat ihop en massa sladdar. Och nu hör jag musik!

(... och vilken dag som helst ger jag mig på manualen, så jag kan usb:a musikan in i en dator nära mig).

Mamma mamma, en liten polly kanin som kommit bort... vi måste ställa den på papperskorgen så den blir hittad!

Puh. Nu gjorde vi verkligen det rätta. Och vad hittad den kommer att bli.

Men samma tjänst för människor, det vore fan något;

Skall jag checka in vid specialbagaget tror ni?

Jag: Skall vi inte beställa en frakt till Kampala ändå?

T: Nejdå, det är lugnt, ni får ha 23 kilo var. Det här är... vänta nu, bara 74 kilo!

Jag: Jaha... men vi är ju... bara två?

Jonas om kärleken, 5:

Hon: Men kan man klappas för mycket?

Han: Det kan man. Verkligen.

Jonas om kärleken, 4:

Hon: Men jag är ju kär i dig.

Han: HAHA. Breakin´news! hahahahahah

Min brors dotter svarar:

"Har pappa tappat ratten i Afrika? Jag har också tappat något. Tänderna!"

Sms från min bror i Uganda:

"Ok. Nu ramla våran ratt av. Spännande"

Nyss på kontoret:

M: Men jag då, jag har ju åderbrock, som bara vindruvor på hela benen!

L: Jag satsar helt enkelt inte på look good naked längre. Jag satsar på KLÄDER.

M: Jag vill ha fluffigt hår också. Långt, inte det här halvkorta, könstorra rufset.

L: Men har du provat såna där trosor med som inlägg, så att man får J LO rumpa?

M: Vem vill ha en sån jävla ful rumpa?

L: Men har du prövat dom?

M: KLART jag har! Efter nyår dansar jag ju in i 37 års träsket.

L: Det var en som kallade mig kvinna häromdagen.

M: KVINNA. Usch. Nä, såna äckliga ord vill man verkligen inte höra.

På heder och samvete, det är återgivet ord för ord. Helt fabulous.

Det nya språket, del 2:

Kollega X: Alltså, jag sa till honom att adda mig på fejan så jag kunde inboxa honom. Han fattade ingenting. Åh. Jag orkar inte. Hur kan man INTE fatta?

En kvart senare:

Kollega X: Men vadå MILF? Vad betyder det egentligen?

Jonas om kärleken, 3:

Jag: Men älskling kom nu!

Jonas: Jaaa.

S: Jag vill också ha någon som säger älskling till mig!

Jonas: Det är inte så härligt som det verkar.

Jonas: När du bloggar när jag säger sånt här låter det som om jag är helt hemsk. Ja, alltså jag vet att jag säger sådär. Men ändå?

Jonas om kärleken, 2:

Han: Jag går och jobbar nu.

Hon: Jag vet, men skall du bara lämna mig här?

Han: Ja.

Hon: Men vår kärlek då?

Han: Ja, den lämnar jag också här.

Nyss på Södermalm:

Tonåring summerar mediastjärnor och läxa:

- Han kan gå och dö (om programledare).

- Hon kan gå och dö TVÅ gånger (sångerska).

- Ååååååh. Jag hatar den här uppgiften... eller ja. Jag vill hellre vara med min KILLE.

Tocke förnyar språket:

- Först dodgade han mig.

- Sedan har det varit upptaget hela dagen.

- Nu var det äntligen OUPPTAGET.

Jonas om kärleken:

Jonas: They are a couple, du vet.

Jag: Du menar dom ligger med varann?

Jonas: Nej för fan, dom har ju varit tillsammans jättelänge.

Äh förlåt. Jag menade inte det där jag skrev. Att jag tycker du är en jävla apa.

Nu är det typ tio dagar kvar tills jag börjar på deras kontor. I Bwindi, Uganda. 

Jävla apa, tänkte jag.

Sen kom jag på att vi skall jobba sida vid sida hela vintern minst, så jag får bita ihop jag med.

Just nu på kontoret:

- Ylva vet du... hur gör man, musen försvann?

- ?

- Nä här var den.

Jag och vår man i Östafrika:

Jag jobbar med ett projekt som inovolverar olika primater i Ugandas regnskog. Just nu sådär en 17 bergsgorillor, och en platschef som heter George.

Förra veckan hjälpte hotellpersonalen honom att torka stövlarna. Dom smälte såklart. Och det fanns inga 48.5 stövlar i hela Östafrika som det verkar. Nu är de här på väg ner. Nästa vecka reser jag själv. Men jag räknar iskallt med att 36:or inte blir något problem.

Extra allt, då särskilt tid:

AK: Idag skulle jag bara vilja ligga i soffan och ta det lugnt.

Jag: Det har jag velat hela helgen.

Ola: Det har jag drömt om sedan vi köpte soffan.

Fotnot: Ola påstår att de köpte soffan innan de fick barn som skulle kladda ner den. Nu är deras barn 7 och 5.

MItt liv, mitt hantverk:

Erik berättar för Dea om vitsen av att kunna ett hantverk. Hur viktigt det är.

Jag: Som att jag kan stycka.

Dea: Va?

Jag: Jamen, jag gick som styckarlärling. Du vet.

Dea: Va?

Jag: Du vet - styckare?

Dea: Nä?

Jag: Men... ko, kött... entrecote du vet?

Dea: JAHA. Jag trodde att det var en metafor för något. Som att du typ hade något dötråkigt projekt som gick typ skitdåligt, och nu skall du stycka upp det i en massa små program...

Nyss på Södermalm:

Ett barn torkar upp päronglass från golvet.

Dea: Vad lustigt. Tänk att du är mer städsam än du Ylva!

Igår kväll på Södermalm fick han tydligen rätt:

Ida

"Gåslever - just say nein".

14 av 18 tonåringar tyckte det var ungefär som komage. Bara konstigt.

Men Dea och jag är fortfarande helt överens - gåslever är det absolut godaste som finns.

Dea och Jonas skrämmer upp middagsgäst:

En vän till oss är på middag, medan hans dotter har tjejmiddag ensam hemma.

Dea och Jonas gör sitt bästa för att skrämma upp honom:

Vännen: Men visst borde det vara lugnt? Visst?

Dea: Men du har väl DRAGIT PENNSTRECK på alla spritflaskor?

Vännen: Eh näää?

Jonas: Fyller man inte bara på med VATTEN iallafall?

Vännen: Men jag har inte...

Dea: Orka sen när typ pappans vodka FRYSER till is... det hände en kompis till mig, eller ja...

Min ålder, Klaras tolkning:

Klara: Dea, när jag är tonåring - då är du TANT!

Dea: Näääe, jag är... vänta... jag är 23 då.

Klara: Tant.

Dea: Men din mamma då, vad är hon?

Klara: Hon är MYCKET MER än tant.

Island, vårt nya Afrika:

Sjöfn: Vad gör ni, tänker ni SLÄNGA dom tomma kuverten?

Vi: Eeh... ja?

Sjöfn: Men kan vi inte... skicka dom till... Island?

Vi: Aha, får vi ÄNTLIGEN börja skämta om Island nu?

Sjöfn: Ja, nu skämtar vi själva om det. Och Jonas föreslog just att Island kanske kunde vara deltagare i Dragons Den?

Reklam 80-90 talet som jag mindes det igår kväll:

Ganska länge under 80/90 talet jobbade jag på en reklambyrå, iallafall en sju åtta år. Det hade jag nästan glömt, tills igår. När Den Stor Byrån firade fiktivt 40-års jubileum, eftersom den nu lagt ner. En sådär 60 - 100 nostalgiker hade samlats på Grodan (såklart, vi hade kontoret högst upp i Sturegallerian). I baren rullade våra gamla reklamfilmer, på scenen spelade byråbandet, på dansgolvet dansade projektledarna med de gamla ägarna, och ett tag var det som om vi hade en alldeles vanlig firmafest. Två timmar senare andades jag ut i taxin och det var 2008 igen. 

Reklam - 80 talet som jag minns det;

Nick Kamen, laundrette, Levis. Shrink to fit.

"Heard it through the grapewine" är låten.

Tillbaka till kontoret, utan att passera GÅ:

Det är ett JÄVLA tjat om att städa skrivbordet. 

Avresa & återkomst på Södermalm:

Lördag:

Han: Men kommer din pappa NU?

Måndag:

Han: Ja, men Benke lagar middag till oss alla sex nu.

Tisdag:

Han: Din pappa lagar mat, han plockar undan efter sig, vi tittar på tv. Det här är toppen. 

Onsdag:

Han: Jaha, du är hemma nu. Stöka inte till nu när vi har det så fint, Benke och jag.

Igår kväll på Rue Meynadier:

M: Nu har jag bara en stor gunnigugga garderob med Cyndi Peters kläder. Men sen skall jag bli som Gwyneth Paltrow , crisp and happy.

Idering: Crisp?

M: The crispier the happier. Så är det.

Den franska maten slår oss med häpnad:

Vi förvånas redan över priserna i menyn.

Men när Idering får in sin torra torra fisk, och tallriken dekoreras av följande: En skål remouladsås med ett stort ägg i. Ett stort kallt ägg.

Hur tänkte kocken här undrar man?

Muskort klänning närmar sig med stormsteg.

M: Åh, jag skulle vilja köra något vätskedrivande nu, så jag blir hur smal som helst på en timme.

Sen kan jag komma hit och benrangla mig fram. Finfint.

Jag lider av oerhörd svetma också. Gör ni det?

Imorse på Rue Meynadier:

M: Kan jag ha den här muskorta klänningen, eller skall jag vänta med sånt tills jag är skinnochbensmal? 

Jag: Ehhh?

Plötsligt tystnade musiken.

Jag spelade lite Jason Mraz innan vi skulle gå på middag. Men plötsligt är det bara något instrumentalt som låter som ett (lite gnälligt) soundtrack till Planet Earth. Eller något.

Idering: Men du spelar ju bara på random, jag ständge av din musik.

Jag: Gjorde jag väl INTE!

Idering: Jo, det gör du JÄMT. Det kommer något 50-60 talsliknande eller typ Red Red Wine 

eller nåt..

Ylva: Nähä!

Idering: Johodu, något reaggeliknande... svaveldoftande. Och då stänger jag av.

Jag skriver det här.

Idering: Tråkigt att du inte gillar Mercury rev. Att du skulle vara så TRÅNGSYNT.

Just nu på Rue Meynadier:

M: Say hello to our new best friend - Mr Textile Freshener! Den dammar liv i vilket tråkigt plagg som helst! Jag ÄLSKAR att vara crisp och fräsch. Lite på den pedantiska sidan, kanske.

Sedan sprutar hon ner oss alla, vi är väldigt over CRISP nu. Fräscha och... lite småfuktiga?

Det är ändå en evig tur att de skyltar på svenska här i Cannes;

... och att jag vet vart jag skall.

"Vi" har med oss allt vi behöver till Cannes och tv-mässan:

Jag har med mig tandborste och måttligt med smink. Men som ni ser behöver jag inte stå rådlös om jag behöver energispray, fräscha-upp-huden spray, kiss-me spray, bakis tabletter eller bara en öl. Likt en närbutik väntar det i sovrummet bredvid. Det känns tryggt.

Ibland måste man bara ha något vackert;

Ingen bild i världen rymmer allt jag vill säga nu;

En god vän avled igår i en bilolycka i Norge. Och Ernst Paul Hasselbach var en av dom jag inte riktigt kan föreställa mig livet utan. Inte bara för att han kändes så nästan odödlig, men för att världen kommer att bli lite lite torftigare utan honom. Innan jag var säker på att det otänkbara var verklighet, hann jag ringa hans mobil. Om han svarar nu, tänkte jag, då är livet bara som vanligt och det finns luft och skratt till alla. Men det var bara hans telefonsvarare. 

Ett konstigt sista minne av någon man berättat det mesta för, druckit med, och ätit otaliga middagar med. Nu återstår bara att dricka för.

Någon konstaterade just att det är sorgligt att EP som älskade amerikansk politik och var ett så stort Obama fan, inte kommer att få se Obama vinna.

Men det allra sorgligaste är att vi inte få se honom bli gammal med oss och sin familj.

Nu är det bara saknad kvar. Och många, många minnen.

Bara för dig Jonas Lagerström:

Jag vet VISST vad mannen på bilden heter.

En verkligt oväntad lapp vid hissen:

Idering åker hiss och berättar en personlig sak:

- Hål i öronen? ALDRIG. Om du bara kunde fatta hur ONÄRA jag alltid har varit att ta hål i öronen.

(Sedan fnyser han hånfullt förbi minst fyra våningar).

Idering talar för döva öron i London:

- Jaha. Men du skall läsa alltså? Hm. LÄSA. Verkligen jätteroligt. Som i Afrika.

Men det är okej. Jag sitter här och...och... TITTAR UT. Nu. Jag tittar ut. Kul. Verkligen.

"Jag-kommenterar-inte-din-blogg-för-du-skriver-inte-om-mig-IDERING:

Johan: Okej men hur vill du att jag framstår? Skall jag sitta så här? Eller...

(byter mellan olika positioner men det här är vad det bli - kameran är sjukt seg)

Hur man inte blir en mobil paparazzi:

Skuggan lite högt upp i mitten är Björn Borg. Behöver jag säga mer?

Halv åtta hos MIG:

Klara: Jag har gjort en frågesport; heter det Gustav den tredjes väg för att...
A. Han är född där. B. Han levde där. C. Han dog där. Fattar du?
Jag: Eh? Levde där?
Klara: Rätt
Jag: Men har Gustav den tredje verkligen levt i Bromma...
Klara: Jag vet inte. Men det ÄR faktisk hans väg.

Veckans medarbetare: Göran

Det här är kanske inte hans snygga, bästa sida. Men det är den sida jag sett mest av under de senaste två veckorna. Eftersom han klipper promos. Just idag när vi är nästan färdiga tycker jag han är mer genialisk än någonsin. Och fortfarande hatar han mig/oss inte. Tror jag.

Noa snart sex har grindräknat när vi vuxna svär här på kontoret.

Fan. Det ser INTE bra ut för vårt lag, det kan man säga.

Och nej, inget klistermärke i världen gjorde altflöjts fodralet tuffare när man var 12.

... och motiveringen "det är bra att du lär dig grunden med blockflöjten, innan du börjar med gitarr eller trummor" - det sorterar jag nu in under vuxenmyterna "simma inte direkt efter maten" och "mamma vill visst leka - jag skall bara..."

Bara för dig Johan Lindqvist:

Min barndom som grön aktivist i bilder. Och vilken nedbrytningstid - även efter drygt 25 år i källaren strålar de starkt!

Södervernissage 2:

- Ja, nu känns det mycket bättre!

Södervernissage 1:

Sticka eller stolpe? 

Pacman i redigeringen?

Jonas skall sova borta:

Egentligen skall de spela in och sova i Göteborg. Men sist skulle de vara i Malmö, och då fick han sova i ett relaxrum med extrasäng i Vellinge. Så han räknar iskallt med att det kanske bli godnatt i Alingsås. Visst ser det fint ut där? Och de har tydligen en verkligt gemytlig stadskärna!

Big bang according to Sarah Palin:

Har nu sedan imorse försökt fatta om alla "citat" på nätet där Sarah säger att människor och dinosaurier visst levt sida vid sida är en urban legend i valtider eller bara skrämmande.

Jag tänker att vi jobbar svartvitt, och målar med den stora penseln;

Bilden ovanför är alltså då från Wasilla, Alaska, 2000 f Kr.

Nu funkar köket även som källarförråd - perfekt!

Jag har nu med lite hjälp burit upp alla lådor med skivor, och en del andra fina saker som bara inte fick slängas. Allt står såklart precis innanför dörren. Nu har Jonas ett tips:

- Älskling, har du någon gång hört någon säga såhär; "Åh vad fint dom hade hemma hos sig - dom hade så mycket saker". Inte? Nej just det!

Äntligen källarstädning;

Lågt i tak på Södermalm:

Alltså, jag är ju inte på något sätt drogliberal. Men jag tycker ju att en viss måttfullhet borde gälla även förbudsutbudet.

Featuring Den Andra Kvinnan, en skata från Alaska:

Jonas: Jatack.

Grattis, Södermalm - nu är grafittin borta...

Vad eeeeeh fint det blev. Eller?

Dagens Medarbetare:

Jag: Vad varm du är, har du cyklat hit?

Erik: Nej

Jag: Okej. Nä jag tyckte bara du verkade så varm?

Erik: Just det, jag joggade. Jag var ju lite sen?

Därefter deltog Erik i en pilotinspelning. En frågesport.

Jag tyckte han var briljant redan innan han satte Decca som skivbolaget som dissade Beatles 1961. Sedan tyckte jag han var ett geni.

Deas lilla röda 2:

- Vadå, skall jag ha en lång röd klänning? Som någon som läser TAROTKORT typ?

Deas lilla röda 1:

Det här var min upplevelse - skitsnygg tjej i röd sammetsklänning.